Malin: assooo shieeeet

Fan va cool Greta är. Önskar jag var likadan. Idag var jag inte i skolan, någon förvåning? Nej. Men jag var sjuk idag faktiskt. Jag är deprimerad, för det här är den första måndagen jag inte sitter på Clarion Hotell på två månader (var inte där när jag var i USA, men ungefär). Saknar Clarion. Saknar till och med han som jobbar i receptionen som har bestämt sig för att jag inte finns i hans liv. Saknar hur han totalt ignorerar mig. Jag saknar till och med Lina i baren, även fast vi tävlar om Andreas Weises kärlek. Jag saknar mitt Idolliv redan.

Jag har kommit på en sak. Och jag tänker tala ut om det, så varning för ett långt inlägg..
Jag har som sagt bestämt mig för att inte följa idol nästa år, och jag vet att jag kommer klara det. Igår när jag skulle sova började jag tänka på: Varför ska jag sluta när jag älskar det så himla mycket?
Anledningen har varit att jag inte tycker att det är lika roligt längre, men egentligen är det inte så. Det som får det inte lika roligt är många anledningar. Det som slog mig var att en stor bidragande faktor är alla som dömer mig. Dvs min klass mest. Innan jag började i gymnasiet behövde jag aldrig bry mig om hur jag var och vem jag var. Alla accepterade mig ändå. Min nya klass har aldrig accepterat mina intressen och det är något som jag till en början inte brydde mig om. Jag kan inte förstå vad dom vill mig. Jag kan inte fatta varför jag inte får tycka om Idol, varför jag inte får ha ett intresse. Jag älskar idol, jag älskar det så sjukt mycket. Det kanske är konstig, men det är den jag är. Varför får jag inte vara glad? När jag går på en signering är jag så himla lycklig. När jag sitter på hotellet är jag lycklig. Varför får jag inte vara lycklig? Alla har intressen, nästan alla. Hela 2009 ignoerarade jag vad min klass sa om mitt Idolliv. Det här året har jag inte gjort det. Jag har varit tvungen att leva ett dubbeltliv. Jag har fått ljuga när jag ska på idolsaker. Jag har skämts. Det har varit väldigt jobbigt. Jag har skaffat en idolblogg för att folk ska slippa få höra om idol. Allt det här har gjort att jag inte kan vara avslappnad. När jag har varit på idol har jag satt mig på dåliga platser för att inte synas i TV. Allt det här har gjort att jag inte har tyckt att det här året har varit lika roligt. Min elaka klass, plus några till, har fått mig att skämmas över den jag är. Något som jag aldrig har behövt göra förut. Jag hatar min klass för det. Jag hatar dom så mcyket att jag nästan inte är i skolan längre. Jag är också ledsen över det här. Mest för att jag lät dom vinna. Dom har fått mig att skämmas så mycket över mitt idolliv att jag bestämt mig för att ge upp det. Dom har dödat en del av mig. Bara för att dom inte kan acceptera mina intressen. Jag kan fatta att som tyckte att jag vat jobbig förra året, när jag inte kunde skilja mitt vanliga liv med mitt idolliv. Men jag har verkligen försökt göra det det här året. Jag tycker att ni ska tänka tillbaka från förra året. Jag har ändrats. Jag har varit insatt iår, men inte alls lika som förra.
Jag hoppas alla är nöjda nu, ni som inte vill att jag ska tycka om idol. Jag fattar inte varför ni bryr er så mycket. Ni har fått mig att tvivla på mig själv och ni har fått mig att ge upp mitt största intresse och något som jag verkligen älskar att göra. Trots att det kanske inte är normalt.
Jag vill även i den här texten tacka alla mina vänner som står ut med mig när det gäller idol, alltså ni som accepterar mig ändå. Jag önskar att min klass läste min blogg och visste hur mycket dom förstör för mig. Önskar att jag kunde säga allt det här och bli tagen seriöst, men det blir jag inte.

Jag kommer sakna idol nästa år. Det kommer bli jobbigt. Men jag ska inte ens kolla. Ska klippa bort det helt och hållet. Hoppas ni är glada. Jag är inte det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0