Jätteviktigt

Måndagar är kanske veckans sämst planerade skoldag. Har två timmar håltimme och sen tyska. Jag är den enda i min klass som har tyska. Så två timmars håltimme betyder två timmar ensamtid i stora läskiga skolan. Idag lyckades jag få sällskap ungefär halva tiden. Sedan tänkte jag sätta mig i datasalen och plugga eller facebooka järnet. Men när jag kom dit så var det proppfullt med skolans coolaste elever (dvs galningar). Jag lyckades tillslut, efter att ha släpat runt på stolar fram och tillbaka och behövt pratat med alldeles för många, hitta en sittplats och en dator. Där fick jag sitta inklämd bakom en gigantisk väska och en FUL, ÄCKLIG brud som såg jävligt bitchig ut och säkert var det också. Mitt i mitt elände var det dags för tyskan, den absolut bästa självförtroende-sänkaren på hela veckan. Var mentalt inställd på det vanliga: En grupp mobbare i ena hörnet, en grupp läskiga svarta män i ett hörn (inte läskiga för att dem är svarta, utan för att en av dem satt och stirrade argt på mig jättelänge en gång), en oförklarligt glad, ensam och tjock snubbe i ett hörn, bakom honom mobbarnas stackars offer och slutligen alla övriga ascoola 94:or. Men Gud log mot mig! Först sa en tjej hej till mig (fick ett friends-reklam-moment), sen var nästan ingen där, sen sa vi tre ord på tyska - och sen fick vi gå hem! OCH jag pratade med den enda snälla(läs: söta) killen i min tyskagrupp, och han höll med mig. Eää, ibland kan turen verkligen vända.

I övrigt har jag sovit en stund för att klara av alla tusentals läxor jag måste göra. FFML.
Hoppas ni har det bra. Puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0